Karstonien/se
Karstonien är ett kungadöme i nordösta delen av Östersjön. Karstonien gränsar till Estland och Lettland och skiljs från Sverige och Finland av Jorlandssundet resp. Finska Viken.
|
Landskapet
Karstonien är ett litet land i Norra Europa som delar gräns med Estland och Lettland i öster och skiljs från Sverige och Finland av Jorlandssundet i väster och Finska Viken i norr. Landskapet är en del av den Baltiska slätten och endast i mellersta och västra Karstonien höjer landet sig till över 200 meter. Här och var finns det kullar med toppar över 300 meter och landets högsta "berg", Kyrkkanbjerg reser sig till 420 meter över havet. Barr- och lövträd täcker tvåtredjedelar av landet. Det finns uppemot etttusen sjöar, varav Petsamosjön är störst (om man inte räknar in Rigasjön). Kusterna består i norr och väster av skärgård med hundratals öar som sträcker sig ända till Finland och Sverige och i söder av kalkstensöar. Jordbruk finner man främst i södra och västra Karstonien och på öarna i söder, medan boskapsskötsel och skogsbruk dominerar i norr.
Klimat
Klimatet i Karstonien är, med hänsyn till landets nordliga läge, ganska milt med högre temperaturer både på sommaren som på vintern än man kunde tro. Medeltemperaturen i januari är -2o och 18,5o i juli. Största delen av landet har ett snötäcke mellan december och april. Genomsnittsnederbörden är 590 mm/år.
Historia
Det var Tacitus som i sin bok Germania först talade om "öarna" i norr. Karstonien beboddes rund början av vår tideräkning främst av Finsk-Ugriska stammar. Först på 500-talet trängde sig Germanska stammer in i landet. Marckarna trängdes bort från deras ursprungliga område (i vad som nu är mellan-Sverige) av allt de mäktigare Svearna till de västra och södra delarna av Karstonien och etablerade här ett stort antal små kungadömen. På 1100-talet utvecklade det under tiden kristnade Karstonien sig mer och mer till ett enhetligt och feodalt samhälle, under tryck av en tilltagande dansk expansion i Östersjöområdet. 1200-talet är en tid av välstånd för Karstonien tack vare Hansan, och det grundas nu ett stort antal handelsstäder. De karstonienska kungarna erövrar på denna tid både Estland och Kurland som blir en del av Karstonien. Det karstonienska kungadömet går dock under 1361 och blir ända till 1523 en del av det danska östersjöväldet. Efter 1523 delas Karstonien flera gånger mellan Polen, Danmark och Sverige för att till sist bli en del av det svenska väldet. 1726 blir Karstonien ryskt, först som en vasallstat som omfattar även Estland och Kurland, men 1764 upphör självstyret efter ett uppror mot Ryssland. Landet blir nu en del av Ryssland, från 1812 till 1917 som ett storhertigdöme. Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är en tid av både stor misär och snabb industrialisering i Karstonien. Efter den ryska revolutionen 1917 utropar Karstonien den 18e december detta år självständigheten. Inrikesoroligheter leder 1937 till en statskupp och ett halffascistiskt styre i Karstonien och när Tyskland invaderar Sovjet-Unionen 1941 strider Karstonien som en allierad på den tyska sidan. 1944 kapitulerar Karstonien och ockuperas helt av sovjettrupper. Förhandlingar leder till att Sovjet-Unionen drar sig tillbaka 1946 men att Karstonien blir en neutral stat med vänskapliga relationer till Sovjet-Unionen. 1986 grundar Karstonien tillsammans med några andra stater AGL. 1995 Blir landet medlem i den Europeiska Unionen och 2023 överges neutralitetspolitiken och Karstonien ansluter sig till NATO.
Språk och folk
Största delen av landets befolkning talar karstonienska, ett språk som är släkt med svenska, norska och danska. Fram till sjuttiotalet var befolkningen ganska homogen, med två större grupper; karstonianer och galonier (som även de är karstonianer men talar ett finsk-ugriskt språk, galoniska, som är släkt med både finska och estniska). Sedan finns det några små minoriteter som belländarna (som talar belländska, släkt med karstonienska) och livländarna (några hundra talare som bor i området nära den lettiska gränsen. De senaste trettio åren har invandringen till Karstonien ökat kraftigt, i synnerhet från Östeuropa, Asien och Afrika. År 2017 har landet ungefär 450.000 invånare som är födda utomlands. I samband med detta har Karstonien också fått en ny religiös gruppering, muslimerna. De flesta karstonianerna är dock medlem i den evangeliska-luteranska statskyrkan.
Befolkningstillväxt: 0,6 % (2024)
Förväntat livslängd; man 80,2 år, kvinna 82,9 år
De största städerna;
- Marckfontänn (hoofdstad) (494.623)
- Okthamna (315.170)
- Estilhamna (178.520)
- Eskunforssa (179.330)
- Petsamo (106.900)
- Nyhamna (108.460)
Språk; karstonienska (95%), galoniska (3%), belländska (2%), livländska (några hundra)
Religion; evangelisk-lutersk (36%), katolsk (4%), muslim (5%), rysk-ortodox (3%), judisk (0,5%), övriga religioner (3%), icke-troende (48,5%)
Universitet: Marckfontänn (1630), Orested (1859), Okthamna (1924), Estilhamna (1961), Petsamo (1975), Eskunforssa (2001).
Politik
Karstonien är sedan 1917 ett kungadöme och en parlementarisk demokrati. Undantaget var perioden mellan 1937 och 1944 då landet efter en statskupp styrdes av en halvfascistisk regim, och perioden mellan 1944 och 1946 (sovjettisk ockupation). Kungen har sedan 1949 endast en cermoniell roll och monarkin är inte helt oomstridd. Det gjordes flera försök att införa republik och 1946 hölls ett referendum om monarkin. Det karstonienska parlementet, Riksdagen, har 279 ledamöter som väljs vart femte år. En av ledamöterna (ur det största partiet) väljs som ordförande. Sjutton platser i parlementet är reserverade för ledamöter från de tre autonoma områdena Åland, Belland och Galonia. Sedan 2012 finns det sex partier i Riksdagen (och åtta regionala partier). De två största partierna är socialdemokraterna och liberala folkpartiet.
Statsöverhuvud: kung Henrik Otkar II af Jöhvas-Åsenborg (sedan 2007).
Parlement: Riksdag (enkammarparlement) med 320 ledamöter som väljs vart femte år.
Viktigaste politiska partier: socialdemokraterna, liberala folkpartiet, miljöpartiet, centrum-vänster, kristdemokraterna, nationalistpartiet.
Nuvarande statsminister: Poul Hällmark (lib., sedan 2023).
Nuv. utrikesminister: Disa Eichenwald
Ekonomi
En gång utgjorde jordbruket och fiskeriet de viktigaste inkomstkällorna för de flesta invånarna i Karstonien, men nuförtiden är endast en och en halv procent av yrkesbefolkningen sysselsatta inom dessa näringar. Även fiskeriet har minskat mycket under de senaste åren och har nu knappast någon större ekonomisk bertydelse längre. Karstonien har en bra infrastruktur med järnvägar och (motor)vägar mellan de flesta städerna och goda flygförbindelser med omvärlden. Karstonien är glest befolkat och har därför förhållandevis höga omkostnader för både underhåll och uppbyggnad av landets infrastruktur. Under de senaste hundra åren har de flesta karstonianerna bosatt sig i de större städerna och avfolkningen av landsbygden ses som ett stort problem.
BNP: € 130.430 miljon (2024)
per capita: € 39.197
Arbetslöshet: 3 %
Valuta: Euro.
Export: kemiska och teknologiska produkter, livsmedel, råvaror.
Nyheter
Det utkommer då och då en tidning med nyheter om Karstonien; Den Karstonienska Tidning af Nederländerna] (på nederländska). Nyheter på engelska finns på; News in brief from Marckonia. Alla hittills utkomna (109) nummer kan även skickas som pdf via epost.